Header

Träning har på olika sätt alltid varit en stor del av mitt liv, Jag har testat ett flertal olika sporter, men varit aktiv i framförallt fotboll, ridning och dans. Fotbollen var någonting som i princip hela min klass i grundskolan spelade, vilket gjorde att man kunde bli lite utanför om man inte spelade fotboll. Det värsta jag visste med fotbollen var, förutom löpintervaller, när vi skulle spela match. Jag hade aldrig något intresse för att bli en riktigt bra fotbollsspelare, utan jag tyckte om känslan av att vara del av ett lag, att få åka på cuper tillsammans med mina vänner osv...

Ridningen var däremot något jag verkligen tyckte om, och något som jag ville bli riktigt bra på. Stor del av min uppväxt bodde jag på bondgård och hade möjligheten att ha en egen häst hemma på gården. Min första ponny var en riktig buse som hette Colin. Efter Colin, hade jag en arabkorsning som hette Rapsodia.

Dansen började jag inte med förrän i nian, då mamma tvingade med mig på en buggträning. Jag fastnade ganska fort och gjorde min första buggtävling bara några månader efter jag hade börjat dansa. Efter det fortsatte jag satsa på dansen, la mina andra hobbies på hyllan och spenderade all min fritid på dansklubben.

Gym- och styrketräningen var inte något som jag började med på allvar förrän på gymnasiet. Nör jag väl hade börjat träna på gym så tog det däremot inte så lång tid innan jag var där 5-6 ggr/veckan. I början var det endast kondition- och magträning jag tränade, då jag bland annat hade inbillat mig att benen skulle bli jättestora om jag tränade dem.

Jag ville, som många andra tjejer och killar i den åldern, bli mer nöjd med mitt utseende. Jag ville bli smal, få mellanrum mellan låren och kunna ha på mig tajta kläder. Detta mynnade ut i ett osunt beteende där jag låg på ett extremt lågt energiintag i förhållande till träningsmängden. Jag dansade fortfarande ca 5-6 ggr i veckan, men såg inte det som en träning på det viset.

Egentligen var nog inte problemet hur jag tränade eller hur jag åt, utan problemet var att jag endast tränade för att jag inte tyckte om min kropp. Tack och lov gick det aldrig så långt att jag fick någon ätstörning, men jag kan i efterhand ändå kalla mig lite ätstörd. Jag kunde ligga på 1000-1200 kcal/dag och sen hetsäta godis, mat och allt möjligt någon gång då och då. 
DET var inte ett sunt beteende


Det var inte förrän efter ca 3-4 års träning som jag började inse att träning inte bara handlade om utseende. När jag hade vågat tagit mig till de fria vikterna i gymmet så upptäckte jag ganska snart att det var kul att vara stark och när musklerna började definieras.

När jag flyttade till Halmstad under hösten 2014 för plugg så träffade jag nästan enbart träningsfolk. Däremot hade många av den en annorlunda till träningen - De tyckte om att träna och brydde sig inte lika mycket om exakt allt de åt. DET påverkade mig och man kan säga att det var en vändpunkt för mig och mitt osunda beteende.

Något senare kom jag i kontakt med Erik Lindqvist på Body Comp Coaching. Erik tänkte mycket på hur kosten påverkade prestationen på gymmet. Det inspirerade mig att börja tänka i de banorna och jag började anpassa mina måltider till träningen. På den vägen har det sen fortsatt och jag kan idag säga att jag ser fram emot att träna, jag äter hälsosamt samtidigt som att jag inte får ångest om jag trycker i mig en påse lösgodis en lördagskväll. I april sadlade jag även om till Crossfit och tränar sedan en månad tillbaka på Crossfit Svea. Läs mer om min resa från gymmet till boxen här ---> Gymfreak till Crossfit

Det skulle vara hemskt roligt att få ta del av era berättelser. Hur började du träna? Hur har din relation till kost och träning varit? Jag ser fram emot att höra era berättelser 😃

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Instagram@sofiasoderberg